Skribent:
Kategori:

Dagisbarn

Skribent:
Kategori:

Dagisbarn

Så här upptäcker du om ditt barn blir mobbat

Mobbning kan förekomma redan i förskolan men hur barn reagerar på mobbing kan visa sig på väldigt olika sätt. Så hur kan du som förälder få reda på om ditt barn blir mobbat?

Barn kan inte alltid sätta ord på det de känner. Istället kan pågående mobbning yttra sig som kroppsliga symtom som magsmärtor, huvudvärk, yrsel, illamående, sängvätning och sömnsvårigheter. Foto: iStock

Små barn får ofta fysiska besvär när de upplever psykiskt obehag. De får ont i magen och tappar koncentrationen – ibland kan de också bli utåtagerande.

Det berättar Willy Tore Mørch, professor i psykologi vid Universitetet i Tromsö. Han har under många år specialiserat sig på barns och ungas psykiska hälsa och publicerat sin forskning i tidskriften Ungsinn.no. Han har också fungerat som Aftenpostens expert på barnuppfostran i A-magasinet.

Barnpsykologen Willy Tore Mørch pekar på att de allra minsta, i större grad, upplever fysiska symtom på mobbning och uteslutning. Foto: Psykologforeningen.no.

Mørch preciserar att småbarnsföräldrar alltid först bör prata med barnet och de vuxna i förskolan. Är det så att barnet är utsatt för mobbning eller kan besvären bero på andra orsaker?

Hos de allra yngsta barnen är det ändå några typiska reaktioner som är vanligt förekommande.

Det kan vara att barnet vägrar att gå till förskolan och protesterar kraftigt när föräldern som följt med barnet lämnar förskolan.

– Små barn har inte alltid förmågan eller vokabulären att säga till på ett bra sätt – det är viktigt att vuxna finns till hands och observerar samspelet mellan barnen. De vuxna bör därför vara med och leka med barnen och planera för gemensamma lekar säger barnpsykologen.

Myten om småbarn

– Det största dilemmat på förskolan är att vuxna ofta inte tror att små barn mobbar varandra.

Det säger pedagogen och föreläsaren Ingrid Grimsmo Jörgensen. Ingrid har en bakgrund från barn och unga i grundskolan och inom psykiatrin och hon håller föreläsningar över hela landet om barns känslor och tankar. Läs mer om Ingrid på hennes hemsida.

Ingrid Grimsmo Jörgensen är pedagog, högskolelektor och föreläsare. Hon uppmanar föräldrar, lärare och förskolepersonal att observera barnets beteende i interaktion med omgivningen. Foto: Privat.

Hon påpekar att det finns ett stort behov av att de vuxna arbetar för en inkluderande miljö också på förskolan och efterlyser uppmärksamhet. På frågor från Goda Tider väljer Ingrid att illustrera en typisk mobbningssituation bland de allra yngsta:

Siri (4)

Siri som är 4 år har under en längre period hållits utanför leken av Trine.

Trine är en populär flicka som tycker om att bestämma. Hon bestämmer vad de skall leka, vilka som ska ha de olika rollerna och vilka lekar de skall använda i rollspelet. Hon är en glad tjej som har många vänner. Siri försöker upprepade gånger att få vara med i rollspelet men blir avvisad gång på gång. Inledningsvis bara av Trine, men efterhand avvisar också de andra barnen henne. De vuxna märker att Siri ofta blir arg när hon leker med de andra, men de lägger sällan märke till varför. De har inte lagt märke till att Siri blir avvisad av de andra.

En dag kastar Siri sand i Trines ansikte när de är ute. Detta upprepas oftare och oftare.

De vuxna på förskolan lyckas inte helt komma underfund med vad som kan vara orsaken och blir lite uppgivna över att Siri är så utåtagerande. De väljer att prata med föräldrarna om detta. Ingen av de vuxna vet varför, eller funderar på hur de skall få Siri att sluta. När de är utomhus sätter de vuxna tydliga gränser för Siri och säger tydligt ifrån att på vår förskola är det inte bra att kasta sand eller att slå. Men Siri blir bara mer och mer otrygg.

Vad kan denna historia berätta för oss?

– De vuxna förklarar ofta förändringen i beteendet med att det är något fel med Siri och sätter in åtgärder riktade mot henne – då de istället borde ha frågat sig “vad är det i våra omgivningar som får Siri att reagera på detta sätt?”

Typiska tecken på att ditt barn blir mobbat

Barnet kan bli inbundet eller utåtagerande. De kan antingen bli tysta och dra sig undan från de andra barnen, försöka få mer uppmärksamhet från de vuxna, säga att de inte vill vara på förskolan, bli arga och slå oftare bli ledsna.

  • Hos småbarnen är de fysiska symtomen mest utbredda: Ont i magen, huvudvärk, dålig nattsömn, sängvätning, illamående och sämre matlust.
  • Barn i grundskoleåldern kan utveckla psykiska besvär som depression, ångest och ätstörningar. Det kan också visa sig i form av koncentrationssvårigheter i skolan.

Ålder betyder mer än kön

Även om mobbningen tar sig andra former och ofta blir mer fysisk i skolåldern är reaktionen inte nödvändigtvis så olika hos de lite äldre barnen. Som med de allra yngsta kan mobbning ta sig uttryck i kroppsliga symptom som nedsatt matlust, magsmärtor, sömnsvårigheter och mardrömmar säger Willy Tore Mørch.

– De är ofta de som blir valda sist i grupplekar. Dessa barn har också svårt att säga ifrån, framförallt på grund av att de är rädda att bli än mer mobbade. De värjer sig ofta mot att delta i lekar eller aktiviteter – vissa barn blir irriterade och aggressiva.

Men ålder betyder mer än kön understryker barnpsykologen. Även om pojkar har en större tendens till ilska och utagerande, och flickor i större grad fryser ut och sprider rykten, överlappas dessa agerande oavsett kön.

Denna överlappning är särskilt utpräglad i våra dagar, efter de senaste årens kraftiga ökning av mobbning på sociala medier. Mobilen och datorn har helt enkelt blivit en ny arena för utanförskap.

– Det kan handla om ryktesspridning och negativa omdömen, eller att man planerar att reta någon när de träffas i skolan eller på fritidsverksamheten. Ibland tar det sig mer subtila former som att man inte “gillar” eller kommenterar när mobbningsoffret lagt ut något i sociala medier.

– Ge uttryck för att det är viktigt att tala om det

Trots det: Även om formerna för mobbning är i förändring är konsekvenserna oförändrade.

Mobbningen kommer ändå att upplevas som nedbrytande och gå ut över barnets psykiska hälsa. Letar du efter tecken som tyder på att ditt barn blir mobbat är det viktigt att gå honom eller henne till mötes. Många barn vill inte prata om obehagliga saker, som vuxen måste du vara tålmodig.

Experterna är tydliga: Ge uttryck för att ni tycker det är viktigt att tala om det. Var lugna, inte arga eller förtvivlade – i värsta fall kan barnet helt sluta sig.

När barnet har pratat om vad som hänt skall man ta kontakt med skolan. Be om ett möte med klassföreståndaren och delta i diskussionen om vad som behöver göras. Skolan är skyldig att motverka mobbning och att göra skolans vardag trygg för alla barnen, säger barnpsykolog Willy Tore Mørch.

– Tar skolan inte tag i saken är det barn- och utbildningsnämnden som är den högsta instansen – och som kan beordra skolan att motverka mobbningen.

Ingrids tre tips om hur du pratar med ditt barn om mobbing:

  1. Undvik långa förhör. Det är viktigt att följa med i barnets tempo i samtalet och att samtalet inte styrs av ditt behov att få veta. Säg “Jag vet att detta kan vara svårt för många barn men försök förstå att jag gärna vill hjälpa dig och att vi kan prata om det när du har lust”.
  2. Låt barnet självt föreslå åtgärder och lösningar. Vi kan ofta uppleva starka känslor när vårt barn blir utsatt för något så allvarligt som mobbning och kan ha lätt för att ta över hela samtalet. Låt barnet känna att det är delaktigt i att hitta lösningar – det kan minska känslan av maktlöshet.
  3. När barn berättar något för oss som gör ont och som berör oss kan vi vuxna känna ett starkt behov av att lova att allt ska bli bra igen och att detta är något de aldrig ska behöva uppleva igen. Det är viktigt att vi inte lovar mer än vad vi kan hålla. Vid några tillfällen kan det ta lång tid att lösa situationen. Det är bättre att säga att vi ska göra allt vi kan för dem och att vi inte kommer att ge oss förrän det blivit bättre.