Kategori:

Föräldrarollen

Kategori:

Föräldrarollen

Detta kan du göra för att stärka barns självkänsla

Självkänsla handlar om att känna sig värd att älskas. Om barnet får en upplevelse av att han eller hon är värdefull och rolig att vara med, kommer det ha positiv påverkan.

glad tjej
Är du närvarande för barnet blir självkänslan stärkt. Foto: iStock
Guro Brakestad

Guro Brakestad är familjeterapeut vid Samtaleverkstedet.

– Vi vet genom forskning att barn under de första levnadsåren i allra högsta grad speglar sig i föräldrarna, eller de vuxna som har det dagliga ansvaret för barnet. Om barnet möter varma blickar, leende och upplever vuxna som håller om dem, hjälper dem och tröstar dem när de känner obehag av olika slag, kommer de tidigt att känna sig trygga och skyddade, säger Guro Brakestad, familjeterapeut vid Samtaleverkstedet.

Bekräftelsen av att de är omhändertagna hjälper till att främja en sund utveckling och trygghet hos barnet. De lyssnar även till röstläge och allt eftersom även ord, och bekräftelsen om att de är älskade och värdefulla kommer vara med och förstärka känslan och närheten till “jaget” – en förstärkt självkänsla.

– Barn som inte blir bemötta med varma blickar, eller får hjälp och tröst när de behöver det, utan måste hantera obehag och svåra känslor själva, kommer i högre grad sluta sig och bli osäkra på sig själva och sina egna känslor. Detta kan gärna skapa ett större avstånd när det handlar om “jaget” – en sämre självkänsla, berättar familjeterapeuten.

Visa intresse

Belinda Ekornås

Belinda Ekornås är specialrådgivare på RVTS Øst. Foto: RVTS

Psykologspecialisten Belinda Ekornås har skrivit en doktorsavhandling om barns självkänsla. Hon säger att det viktigaste du kan göra för att stärka barnets självuppfattning är att vara tillgänglig för barnet.

– Självkänsla handlar om att känna sig värd att älskas. Om barnet får en känsla av att han eller hon är värdefull och rolig att umgås med kommer det påverka positivt. “Jag gillar att umgås med dig och jag visar det” och “jag gillar dig för den du är och trivs i ditt sällskap” är ledorden föräldrarna bör notera här, förklarar hon.

En av utmaningarna i utvecklingen under tonåren är att frigöra sig från föräldrarna och bli mer självständiga. Då kan tonåringen bli avvisande och kritiska. Men sluta inte att engagera dig av den anledningen. Ungdomar är ofta upptagna med sitt, och det är vanligt att de drar sig undan från sina föräldrar. Under denna perioden är det minst lika viktigt att bry sig:

– Stå på dig, ge inte dig om du blir avvisad. Föreslå att ni gör något tillsammans, gå till exempel på bio och prata med varandra i bilen på vägen dit. Visa intresse för din ungdom, råder Ekornås.

Beröm barnet för insatsen

Psykologspecialisten betonar vikten av att berömma barnet för insatsen istället för resultatet av skolarbetet eller andra prestationer.

På så sätt förstärker du barnets intresse för att lösa uppgiften och inte bara att fokusera på prestationen.

– Säger du “nej du fick kanske inte till allt, men du gjorde ett bra försök”, kommer det att stärka barnets tro på sig själv och att det lönar sig att prova. När föräldrarna är stolta över barnets insats blir det mindre fokus på att vara smart och mer glädje över att utföra lite arbete, säger psykologspecialisten.

Då handlar det nämligen inte om prestationer utan om föräldrar som är förtjusta i sitt barn oavsett personligheten eller resultatet på fotbollsplanen.

Om du undrar om ditt barn har låg självkänsla kan du ta reda på det. Tecken på låg självkänsla är att barnet har en liten tro på sitt eget värde och kommer med uttalanden som att “ingen gillar mig” eller “jag förstår att du tycker att jag är dum”.

– Det kan också vara svårt för barnet att ta emot beröm, och han eller hon kan dra sig undan tävlingssituationer eller på ställen där de måste vara sociala, upplyser hon.

Var uppmärksam på att låg självkänsla kan vara ett tecken på att barnet blir mobbat, är ängsligt eller har upplevt något jobbigt. Ta reda på om det kan finnas bakomliggande orsaker till att ditt barn har låg självkänsla.

– Om barnet inte får en trygg självkänsla under barndomen kan det på sikt ge känslomässiga svårigheter, varnar Ekornås.

Detta bekräftas av familjeterapeut Brakestad:

– Många jag har mött i terapirummet upplever låg självkänsla långt upp i vuxenåren. De är främst osäkra på sig själva och har låg tillit till sina egna värderingar och omdömen i olika situationer och relationer, säger hon.

Familjeterapeutens erfarenhet är att många av dessa som barn hade vuxna runt sig som de upplevde hade nog med sig själva.

– Några kände att de var i vägen, medan andra fick mycket skit, blev ledsna eller ofta ombads att ta sig samman. De saknade alla vuxna som mötte dem som barn, som bekräftade känslorna och som hjälpte dem att tolka det som skedde runt omkring och inuti dem, säger Brakestad.

Råd för att stärka barns självkänsla

  • Lägg tid på att visa intresse för det barnet gör.
  • Ha fokus på att det är roligt att vara tillsammans, istället för på resultatet av spelet eller uppgiften ni gör.
  • Vid slutet av dagen kan ni snacka om det som har varit trevligt och ha mindre fokus på det barnet känner inte gick bra nog.
  • Föräldrar och barn kan till exempel berätta tre saker de tyckte var bra och inte mer än en sak som var jobbig.
  • Det gäller att vrida barnets fokus från “allt” som inte är bra med dem, till att upptäcka saker med sig själv som är bra och värda att älska.

Källa: Belinda Ekornås

Viktigt för framtiden

Barn som tidigt utvecklar en bra självkänsla tar ofta bättre vara på sig själva i senare ålder, är snälla mot sig själva och ser sig själva som viktiga på ett positivt och sunt sätt. Medan barn som inte har upplevt sig själva som viktiga under de tidiga barndomsåren och som utvecklar en låg eller dålig självkänsla, kommer i större grad att underminera vikten eller betydelsen av sig själv – och gärna sätta andra framför sig själv på ett sätt som inte är sunt.

– Jag väljer att tro att alla föräldrar vill sina barn väl. Ändå glömmer vuxna ibland vad som gör att barnen mår bra – eller får det bra som barn, som ungdom och som vuxen. Eller så har de kanske aldrig lärt sig dessa sakerna, säger Brakestad.

Så vad kan du som förälder göra för att främja en bra självkänsla hos barnen?

– Det finns flera saker som kan påverka ett barns liv, även utanför hemmet. Barn som har upplevt sig sedda, älskade och fått verktyg till att hantera svårigheter, kommer i större grad kunna klara av utmaningar senare i livet.

5 bra verktyg:

1. Ta vara på dig själv och fyll på dina egna depåer

Det låter kanske bra med en självuppoffrande mamma eller pappa, men det är i grunden inte vad ett barn behöver. När du tar hand om dig själv visar du dina barn att det är viktigt att ta hand om sig själv. Det handlar inte om att vara egoistisk, utan om att göra saker som ger dig energi och överskott. När du tar hand om dig själv är du bättre rustad för att möta dina barn och fylla på deras depåer.

2. Bearbeta egna erfarenheter

Vi har hört uttrycket “happy wife, happy life” och många av oss kan erkänna att vi inte är så enkla att umgås med när vi själva har det svårt. Så är det också med barn. När föräldrarna själva mår bra kan de i högre grad ge barnen det de behöver. Medan föräldrar som har mycket eget som inte är bearbetat eller hanterat ofta möter barn och hanterar situationer på ett sätt som inte är bra för barnen. Så besök någon och ta tag i det.

3. Jobba för att ord och handling hänger samman

Barn och unga lär sig av det vi gör, inte det vi säger. Om vi vill att barnen ska prata bra om andra måste vi vara förebilder och undvika att snacka skit om grannen vid middagsbordet. Om vi vill att de ska komma till oss med allt så är det viktigt att ta dem på allvar och inte le, bagatellisera eller svara dem på ett sätt vi inte själv hade gillat. Detta kan ofta vara svårt – bara för att de är barn eller ungdomar och den vuxna är vuxen. De behöver ändå bli bemötta med sina känslor och få bekräftelse på att det de känner är viktigt, även om det då och då kan verka som bagateller sett från ett vuxenperspektiv.

4. Försök att ta bort tabun

I många hem finns det saker man helst inte pratar om. Det kan vara tabubelagda saker, familjehändelser eller fördomar. Barnen är ofta de första att märka av detta och inrätta sig efter det. Likväl kan det som bara sopas under mattan, eller som man inte pratar om, ofta bidra till att göra det svårt att dela andra saker – som kanske borde komma upp på ytan. Ett öppet hem, där det finns utrymme att prata om olika teman, och plats för att visa känslor kommer i högre grad att bidra till att barn och ungdomar berättar saker hellre än att hålla dem inom sig.

5. Våga visa sårbarhet och säga förlåt

Många sår kan läkas av en uppriktig ånger, och ge en bekräftelse som väger tyngre än mycket annat. Många letar efter anledningar till att inte säga förlåt, istället för att ta ansvar för det som sagts eller gjorts. Men det finns en enorm kraft i att erkänna fel och ta ansvar för det som faktiskt är vårt eget fel. Det bidrar till att skapa en öppenhet och ta bort skam, och det kan leda till att det som “ligger där emellan oss” går över fortare. Föräldrar som erkänner fel, eller som kan visa sårbarhet, bli i högre grad “äkta” och förebilder som barnen och ungdomarna kan nå ut till. Och på så sätt kan barnen få realistiska förebilder som gör deras liv enklare att behärska, för de har sett och erfarit att det går bra att göra fel, ta ansvar och på så sätt ordna upp det svåra.

Källa: Guro Brakestad vid Samtaleverkstedet