Kategori:

Ungdom

Kategori:

Ungdom

Förstå tonåringshjärnan

Under ungdomsåren genomgår hjärnan en våldsam utvecklingsfas, något som påverkar tonåringens uppträdande. Här är tipsen till dig som vill förstå tonåringen bättre.

Förstå tonårshjärnan
Eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad hos tonåringar kan de komma att göra mindre rationella val än vuxna. Foto: iStock

Guro Brakestad är familjeterapeut och ägare av Samtaleverkstedet.

Tonårshjärnan går igenom en våldsam utvecklingsfas , som ofta startar i 11 till 12-årsåldern och den skall då avgöra vilka erfarenheter den ska ta med sig och vilka den inte ska ta med sig säger Guro Brakestad, familjeterapeut hos Samtaleverkstedet.

Det limbiska systemet, centret i hjärnan för känslor och impulsiva beteenden, är i full utveckling, medan frontalloben – där risk- och konsekvensanalys sker, utvecklas mycket långsammare och inte helt kopplas samman med resten av hjärnan förrän i 25-årsåldern.

– Medan vuxna ser till långsiktiga belöningar jagar unga i högre grad efter omedelbara, mer kortsiktiga belöningar som sex, choklad, olika berusningsmedel och spänning, berättar hon.

Dessa former av stimuli leder till att stora mängder dopamin löses ut i det som kallas för hjärnans belöningscenter.

Impulskontroll och beslut

Mental coach och författare Line Langaard Solberg. Foto: Bente Høegh

Hon stöds av Line Langaard Solberg, coach och författare till boken Hjälp! Tonåring i huset, som berättar att det finns ny kunskap om tonåringshjärnan som vi inte kände till för 15 år sedan.

– Tidigare trodde vi att huvuddelen av hjärnans utveckling skedde under de första åren av barnets liv. Nu vet vi att hjärnan utvecklas under hela uppväxten och vidare in i 20- och 30-årsåldern säger hon.

Detta förklarar varför ungdomar uppför sig annorlunda i tonåren:

I den främre delen av hjärnan, alldeles under pannan ligger prefrontal cortex , eller frontalloben. Den styr viktiga funktioner som beslutsprocesser, problemlösning och kontroll av impulser. Det är i denna del av hjärnan förnuftiga beslut tas, som till exempel att hindra oss från att göra något dumt eller riskabelt, skriver Langaard Solberg i boken.

– Det är först när ditt barn är i början av 20-årsåldern, när hjärnan är mer utvecklad, som du kan förvänta dig mer reflektion och konsekvenstänkande, upplyser hon.

Erkännande kommunikation

Medan några testar gränser drar sig andra tillbaka. Line Langaard Solberg hoppas att kunskap om tonårshjärnan kommer att ge oss ökad förståelse av ungdomar. Kanske kan den ge oss en möjlighet att möta dem på ett annat sätt än med ilska, tjat eller resignation.

– Erkännande kommunikation är viktig i samspelet med tonåringen. Säger du “jag känner att du är sur och att detta är besvärligt för dig”, är det något positivt. För på detta sätt visar du att du förstår ungdomens frustration och kaotiska tankar, menar hon.

Några av orsakerna till att det inte är så enkelt att kommunicera med tonåringar är att det sker så mycket i deras hjärnor och kroppar under puberteten:

– Könshormonerna som skall göra fortplantning möjlig ger tonåringen nya perspektiv på livet, något som leder till att de kommer att ge er mer problem i hemmet, förklarar Gaute Godager, specialistpsykolog vid Universitetet i Oslo.

Kalla det gärna ett känslomässigt uppror. Orsaken till denna turbulenta period är att ungdomen ska bli självständig och snart själv få bestämma.

– Det handlar rent biologiskt om att vi önskar att välja en partner som sätter sina egna barn framför föräldrarna. Självständighet är ett attraktivt drag hos en make. En vuxen man som bor hemma hos föräldrarna ses däremot som något oattraktiv påpekar Godager.

Förnuft i motsats till könstänkande

Men det är inte enkelt att vara tonåring:

– Å ena sidan kämpar ungdomen för att få leva sitt eget liv, å andra sidan klarar de inte att självständigt leva i samhället under de tidiga tonåren.

I denna fas är tonåringen fortsatt beroende av sina föräldrar. När de samtidigt har en önskan om självständighet kan det bli komplicerat:

– Det tar vanligtvis tio år från det att puberteten startar tills ungdomen klarar att stå på egna ben. Under dessa år sker det en utveckling i “den förnuftiga delen” av hjärnan. Uttryckt på ett annat sätt ställs förnuftet mot “könstänkandet”, påpekar specialistpsykologen.

Så hur skall vi föräldrar hantera detta uppror?

Även Gaute Godager anser att ett erkännande av tonåringens känslor är nyckeln till god kommunikation:

– Det viktigaste är att du som förälder visar att du förstår ungdomen. På så sätt skapas en gemensam känslomässig plattform, avslutar han.

Tonårshjärnan

  • Hjärnan genomgår stora fysiska förändringar från barndomen till vuxen ålder.
  • De flesta ungdomar är mer eller mindre självupptagna, humöret växlar i perioder och många av dem är mer impulsiva än de varit tidigare.
  • Vad är orsaken till att de tar större risker och söker mer spänning under ungdomsåren än vad de gör senare i livet? Forskarna tror att det i denna fas finns en svagare förbindelse mellan frontalloben och det limbiska systemet.
  • Det limbiska systemet ligger djupare in i hjärnan och är den delen av hjärnan som aktiverar känslor och sinnesstämningar och ger utlopp för impulser.
  • Det är det limbiska systemet som ger ungdomen en “kick” när han/hon gör ett vågat hopp på skidor eller knycker bilen av pappa.
  • Denna del av hjärnan är väl utvecklad redan vid 15-årsåldern medan frontalloben blir fullt utvecklad långt senare.
  • Hos flickor pågår utvecklingen av frontalloben tills de är 22–23 år och hos pojkar fram tills de är 25-26 år.
  • Det är alltså skillnader i utveckling hos hjärnans olika delar som kan leda till att många har svårt att planera och tar större risker under ungdomsåren.
  • Viljan att testa gränser vinner över förnuftet. Det kan förklara varför ungdomar oftare är inblandade i olyckor än andra åldersgrupper.
  • Det kan också vara orsaken till att pojkar väljer riskbeteende i högre grad än flickor.

Källa: Hjälp! Tonåring i huset av Line Langaard Solberg.