Kategori:

Kost

Kategori:

Kost

Irritabel tarm? Symptom och lösningar

Irritabel tarm kan orsaka magsmärta, gaser, illamående, diarré och förstoppning. Läs här hur du kan få hjälp med besvären.

Irritabel tarm (IBS)
Irritabel tarm (IBS) kan vara jobbigt och för en del drabbade kan symptomen på irritabel tarm reducera livskvaliteten. Lyckligtvis finns det goda råd! Foto: iStock

Allt fler av oss lider av magbesvär – och framförallt irritabelt tarmsyndrom (IBS) har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Irritabel tarm är en funktionell magåkomma som kännetecknas av obehag eller smärtor i magen, uppblåsthet och avföringsbesvär i form av diarré, förstoppning eller en kombination av båda.

Birgitte Berentsen

Projektledare Birgitte Berentsen. Foto: Anne Sidsel Herdlevæ

– Vissa upplever detta dagligen, medan andra kan ha symptom som kommer och går. Ofta med intervaller på veckor eller månader. Symptomens svårhetsgrad varierar från person till person och från tolerabla till allvarliga, förklarar projektledare Birgitte Berentsen vid Nationella kompetenscentret för funktionella mag-tarmsjukdomar vid Haukeland universitetssjukhus.

– Symptomen kan också variera hos en och samma person över tid, från lätta till moderata symtom i perioder till alvarliga i andra perioder.

Symptom på irritabel tarm

Utöver besvär i tarm- och matsmältningssystemet, som uppblåsthet, smärtor, diarré, förstoppning eller växlande avföring, är det många personer med irritabel tarm som också upplever andra besvär.

Typiska besvär är huvudvärk, muskelsmärtor (fibromyalgisyndrom), kronisk trötthet, depression, sömnsvårigheter och smärtor i underlivet. Cirka 30–50% av personer med IBS lider av huvudvärk, berettar Berentsen.

En del har diffusa muskelrelaterade smärtor, med enskilda ömma punkter, så kallad fibromyalgi. Kronisk trötthet, trötthet som varat längre än 6 månader utan medicinsk förklaring, är också en åkomma IBS-patienter lider av, även om antalet är okänt.

– Utöver detta finns det en andel patienter som liider av depression och sömnsvårigheter, och detta har ett klart samband med IBS, forklarar Berentsen.

Se en fullständig lista över symtom nederst i artikeln!

Rekommenderad kost vid irritabel tarm

Författare, föredragshållare och hälsobloggare Julianne Lyngstad har masterexamen i näringsfysiologi på samhällsnivå och arbetar dagligen med att hjälpa patienter som kämpar med irritabel tarm att minska besvären med hjälp av kost- och livsstilsförändringar.

– Jag vet av erfarenhet att de flesta får det bättre genom att jobba med stresshantering, goda rutiner, att vara i rörelse och inte minst ha en sund och varierad, magvänlig kosthållning. Utöver detta är att dricka tillräckligt med vatten, sova tillräckligt och en i övrigt hälsosam livsstil viktig för IBS-patienter, säger Lyngstad.

Näringsfysiologen brinner för att sprida kunskap om den vetenskapsbaserade lågFODMAP-dieten, och har själv skrivit tre böcker om kosthållning som hjälper personer med irritabel tarm.

– LågFODMAP-dieten är inte en trend-diet, det är en forskningsbaserad diet som utvecklats vid Monash University i Australien över en period på cirka tio år. Och fram till idag är FODMAP-dieten den mest effektiva kostbehandlingen för att minska besvär hos människor med känslig mage.

Författare, näringsfysiolog och hälsobloggare Julianne Lyngstad.

Författare, näringsfysiolog och hälsobloggare Julianne Lyngstad. Foto: Gyldendal

Hälsobloggaren vet vad det vill säga att leva med kroniska mag- och tarmbesvär. 30-åringen fick själv diagnosen när hon var 17 år – och under årens lopp har hon prövat det mesta i kampen mot besvären.

– Då jag upptäckte lågFODMAP-dieten ändrades magen från att vara förstoppad, uppblåst och full av gaser till att bli platt och välfungerande. Även om inte alla nödvändigtvis upplever så stor effekt på några få dagar är det absolut värt att ge FODMAP-dieten en chans, menar Lyngstad.

Så genomför du FODMAP-dieten

För många kan lågFODMAP-dieten verka överväldigande i början. Det är en del att sätta sig in i, men de flesta upplever att de blir mycket bättre. Berentsen uppmanar alla som inte upplevt tillräcklig symptomlindring genom att följa generella kostråd eller andra dieter att pröva lågFODMAP-dieten i samråd med sjukvårdspersonal.

LågFODMAP-dieten har dokumenterad effekt och upp till 70 % upplever symptomreduktion genom att följa denna diet.Birgitte Berentsen

Dieten går ut på att reducera intaget av svårsmälta kolhydrater (högFODMAP) som kroppen har svårt att bryta ned och som kan verka som symptomtriggare.

– Dieten sträcker sig över två perioder. En dietperiod när man följer lågFODMAP-kosthållning i två till sex veckor, tills du upplever mindre symptom. I fas två, som kallas reintroduktionsperioden, återinför du matvaror som du systematiskt undvikit, berättar Berentsen och förklarar att målet med kostbehandlingen är att uppnå bästa möjliga symptomlindring med minsta möjliga begränsningar.

Näringsfysiolog Lyngstad understryker vikten av att genomföra fas två av dieten.

– Jag upplever att många IBS-patienter inte ser värdet i att återinföra matvaror efter den stränga fasen, eftersom de blivit så bra. Men återinförandet av matvaror är otroligt viktigt, både med tanke på tarm-hälsan och på sociala aspekter. Att undvika matvaror du tål, gör dieten mer komplicerad att följa på sikt, påpekar Lyngstad.

Så stärker du tarmfloran

Även om det återstår mycket forskning kring vikten av tarmens bakterieflora, är en av invändningarna mot FODMAP-dieten att den på sikt förändrar tarmflorans sammansättning.

– Detta vet vi idag för lite om och vi forskar på det. Vi rekommenderar lågFODMAP-dieten till personer med besvär, inte till friska personer utan besvär, detta för att upprätthålla en varierad kosthållning. Tyvärr finns det få långtidsstudier (flera år) av lågFODMAP-dietens effekt på mikrober i människors tarmar, säger Berentsen.

Både Berentsen och Lyngstad rekommenderar personer med irritabel tarm att återinföra så många matvaror som möjligt efter den strikta elimineringsfasen – för att kunna upprätthålla en sund och varierad kosthållning.

Prebiotisk mat

Speciellt prebiotisk mat är viktig for att upprätthålla en sund och välfungerande tarm.

– När vi säger att mat har prebiotiska egenskaper betyder det att den främjar tillväxten av goda bakterier i tarmen och vi rekommenderas generellt att äta mycket av den för bra tarmhälsa. För många med irritabel tarm kommer större mängder av prebiotisk mat som lök, vitlök, baljväxter, vete, råg och korn istället att trigga besvär, något vi helst vill undvika förklarar Lyngstad.

I sin senaste bok Tarmstyrkende lavFODMAP-mat fokuserar näringsfysiologen på mat som stärker tarmfloran – samtidigt som den tolereras väl av personer med känslig mage.

– Eftersom inte alla kan äta lök och vitlök efter reintroduktionsfasen är det viktigt att fokusera på att det finns andra råvaror som stärker samma bakterier. Fiberrika matvaror, resistent stärkelse och växtdelar är toppen för vår tarmhälsa, påpekar Lyngstad.

Resistent stärkelse finner du bland annat i gröna bananer, avkyld kokt potatis och avkylt ris. För dem som tål detta kan också moderata mängder baljväxter som hermetiserade linser vara bra för magen. När det gäller magvänliga, fiberrika råvaror rekommenderar näringsfysiologen fullkornsspelt, havre quinoa, chiafrö, linfrö och fröer generellt.

Behandling av irritabel tarm

Livsstilsförändringar kan bidra till att dämpa och begränsa besvären hos irritabel tarm. Att följa råden kan hjälpa dig att leva ett så normalt liv som du själv önskar.

– Det finns ingen mirakelkur mot irritabel tarm, men många upplever förbättring när de följer dessa råd, säger Berentsen:

  • Regelbundna måltider, tugga maten väl, sitt ned och ät i lugn och ro vid måltiderna.
  • Undvik att hoppa över måltider eller att låta mer än 3–4 timmar passera mellan måltiderna.
  • Drick minst 8 glas vatten (1–1,5L) eller andra drycker utan koffein, till exempel örtte.
  • Begränsa intaget av te och kaffe med koffein till 2–3 koppar per dag.
  • Begränsa intaget av alkohol och kolsyrehaltiga drycker.
  • Individuell samansättning av kostfiber. För vissa kan det hjälpa att begränsa intaget av fiberrik mat som grovt eller fiberrikt mjöl och bröd, frukostblandningar med kli och hela korn.
  • Vid avföringsbesvär (förstoppning och/eller diarré) kan det hjälpa att äta mer vattenlösliga fibrer som till exempel havre (havrebaserade frukostblandningar eller gröt) och linfrö (1–2tsk) dagligen. Du kan läsa mer om kostfibrer i avsnittet under.
  • Begränsa intaget av frukt till 3 portioner per dag, en portion är cirka 80 gram som till exempel motsvarar en kiwi.
  • Undvik sockerfria tuggummi och karameller som innehåller mycket sockeralkoholer till exempel sorbitol.

Personer med irritabel tarm känner ofta inte till sambandet mellan andra besvär och IBS. Framförallt besvär och smärtor knutna till muskler och skelett och i hög grad värk i bäcken, rygg, nacke och skuldror samt huvudvärk.

– För dem med svåra besvär rekommenderar vi ett besök hos en manuell terapeut som kan kartlägga anspänning och andningsmönster. Många söker inte hjälp hos manuell terapeut eller fysioterapeut primärt för att de har irritabel tarm. Vi antar att det beror på att det är relativt okänt att manuellterapeuter och fysioterapeuter har kompetens inom mage- tarmsystemet, berättar Berentsen.

Symptom och övriga besvär som kan uppstå vid irritabel tarm:

Muskel- och skelettbesvär, sömnbesvär, kronisk trötthet, slapphet, utmattning, smärtor i underlivet vid samlag, koliksmärtor i bukens högra sida, huvudvärk/spänningshuvudvärk, magkramper, illamående, uppkastningar, sura uppstötningar, nedsatt aptit, bröstsmärtor, slem i avföringen, rapning, uppblåst mage, knorrande mage, diarré, förstoppning, ångest, depression, social fobi och isolering, muskelsmärtor, ryggbesvär, huvudvärk, frekvent urinering, halsbränna, dålig smak i munnen, andningsbesvär, frysning.

Kilde Birgitte Berentsen

Magvänlig mat (lågFODMAP):

Frukt:

Ananas, apelsin, banan, cantaloupe (melon), drakfrukt, druvor, durian, honungsmelon, kaktusfikon, kiwi, clementin, papaya, passionsfrukt, rabarber, citronsaft, stjärnfrukt.

Bär:

Blåbär, hallon, jordgubbar, tranbär.

Grönsaker:

Gurka, alfalfagroddar, franska bönor, aubergine, böngroddar, ekbladssallat, endiver, cikoria, fänkål, grönkål, isbergssallat, kålrot, kål – vitkål och rödkål, plocksallat, nori (sjögräs), okra, oliver, paprika, palsternacka, potatis, purjolök (grön del) rädisa, brysselkål (4 stk), ruccola, sellerirot, champinjon (hermetisk), spenat, squash, sötpotatis, tomat, vattenkastanjer, vårlök (grön del).

Örter:

Basilika, chili, dragon, gräslök, ingefära, koriander, persilja, rosmarin, timjan.

Mjölkprodukter/mjölkersättare:

Laktosfri/reducerad: -mjölk, -yoghurt, -grädde, -gräddfil och -kvarg. Fasta vita ostar (Norvegia, Jarlsberg och liknande), lagrade ostar (brie, camembert, roquefort och liknande), keso, mozzarella, chevre, feta, kokosmjölk, rismjölk, sojamjölk av sojaprotein, glass gjord av laktosfri mjölk/grädde samt sorbet/isglass tillverkad av lågFODMAP-frukt.

Sötningsmedel

Aspartam, dextrose, druvsocker, glukos (druvsocker), maltodextrin, sackarin, sirap: lönnsirap, ljus, mörk, ris, glukos, majs, stevia, socker: (sukrose), brunt, vitt, florsocker vaniljsocker.

Spannmål, mjöl och gryn

Bovete, havregryn, havremjöl, havrekli, hirs, majsmjöl, majsstärkelse, maizenna, ris och rismjöl, potatismjöl, sorghum/ durra, speltsurdegsbröd ≤2 brödskivor, tapioca, quinoa, bröd, pasta och grynprodukter som är glutenfria och/eller baserade på ovan nämnda spannmålssorter.

*Spelt och andra korn: De flesta kornsorter innehåller någon FODMAP, men i olika mängder. Högst innehåll har råg, därefter vete men också spelt. Många verkar tåla moderata mängder spelt men det rekommenderas att undvika spelt under testperioden eftersom det är viktigt att få svar på om denna kost har effekt eller inte.

Källor: Nasjonal kompetansetjeneste for funksjonelle mage-tarmsykdommer (NKFM)

Irritabel tarm (IBS):

  • Irritabel tarm-syndrom (IBS) kännetecknas av magsmärtor, gaser, illamående, förstoppning och diarré, och är den vanligaste orsaken till magsmärtor.
  • Sjukdomen drabbar en av tio svenskar.
  • Varningssignaler: För att utesluta andra mag-tarmsjukdomar med liknande symptom, skall patienten inte ha några akuta symptom som: blödning från tarmen, anemi, viktnedgång, feber, eller tecken på inflammation i kroppen.
  • IBS-patienter kan delas in i tre undergrupper utifrån avföringsmönstret:
    – Diarré-dominerad (IBS-D)
    – Förstoppnings-dominerad (IBS-C)
    – Kombination av både diarré och förstoppning (IBS-M)
  • Orsak: Orsaken till irritabel tarm är inte klarlagd, men faktorer som kosthållning, sammansättning av tjocktarmsbakterier, låggradig inflammation i tarmväggen, och onormala endokrina celler i mag-tarm kan påverka utvecklingen.
  • Vidare påvisar forskning klart och tydligt att en ärftlig faktor är involverad vid irritabel tarm.
  • Som patient har man antingen det som kallas “sporadisk” eller “post-infektiös” irritabel tarm:
  • De som har sporadisk irritabel tarm har haft det så länge de kan minnas, troligen från födseln. Sporadisk irritabel tarm varierar i intensitet i olika perioder av livet.
  • Post-infektiös irritabel tarm är den som uppstår efter en tarminfektion hos tidigare tarm-friska patienter.

Källa: Birgitte Berentsen

Irritabel tarm (IBS):

  • Irritabel tarm-syndrom (IBS) kännetecknas av magsmärtor, gaser, illamående, förstoppning och diarré, och är den vanligaste orsaken till magsmärtor.
  • Sjukdomen drabbar en av tio svenskar.
  • Varningssignaler: För att utesluta andra mag-tarmsjukdomar med liknande symptom, skall patienten inte ha några akuta symptom som: blödning från tarmen, anemi, viktnedgång, feber, eller tecken på inflammation i kroppen.
  • IBS-patienter kan delas in i tre undergrupper utifrån avföringsmönstret:
    – Diarré-dominerad (IBS-D)
    – Förstoppnings-dominerad (IBS-C)
    – Kombination av både diarré och förstoppning (IBS-M)
  • Orsak: Orsaken till irritabel tarm är inte klarlagd, men faktorer som kosthållning, sammansättning av tjocktarmsbakterier, låggradig inflammation i tarmväggen, och onormala endokrina celler i mag-tarm kan påverka utvecklingen.
  • Vidare påvisar forskning klart och tydligt att en ärftlig faktor är involverad vid irritabel tarm.
  • Som patient har man antingen det som kallas “sporadisk” eller “post-infektiös” irritabel tarm:
  • De som har sporadisk irritabel tarm har haft det så länge de kan minnas, troligen från födseln. Sporadisk irritabel tarm varierar i intensitet i olika perioder av livet.
  • Post-infektiös irritabel tarm är den som uppstår efter en tarminfektion hos tidigare tarm-friska patienter.

Källa: Birgitte Berentsen